För hundra år sedan var elektricitet en lyxvara, förbehållen de välbeställda i städerna. Min morfar berättade ofta hur hans föräldrar sparade i åratal för att dra in el i det lilla torpet utanför Hudiksvall. När de äntligen skruvade i den första glödlampan 1938 samlades hela byn för att beskåda undret. Priset var fast, överkomligt och inget man diskuterade över kaffebordet.

Kontrasten till vår tid kunde inte vara större. Dagens elpris är föremål för ständiga diskussioner, analyser och oro. Från politiker och ekonomijournalister till vanliga villaägare – alla har en åsikt om varför det aktuella elpriset ser ut som det gör och vart det är på väg.

Jag mötte nyligen Helge, 86 år, på biblioteket i min hemstad. Han skakade förundrat på huvudet medan han bläddrade i dagstidningen. ”I min ungdom visste vi knappt vad el kostade, bara att räkningen skulle betalas. Nu står det om aktuellt spotpris idag både i tidningen och på nyheterna. Det är som om hela landet plötsligt blivit ekonomer.”

Helge har rätt i sin observation. Elmarknaden har demokratiserats, eller kanske snarare trängt in i våra vardagsrum på ett sätt som saknar historiskt motstycke. Frågan är om det är en bra utveckling?

Därför påverkar spotpris idag samhällsdebatten

Det finns något nästan komiskt i hur väl många svenskar numera känner till elprisernas timvariationer. På jobbet kan jag höra kollegor diskutera gårdagens pristopp eller nattens bottennivå som om de talade om resultatet i gårdagens fotbollsmatch.

”Såg du att priset gick upp till 4,37 kronor vid femtiden igår?” kan någon säga vid kaffeautomaten. ”Jag stängde av värmepumpen och eldade i kaminen istället.”

Detta nya folkliga engagemang i elmarknadens svängningar skapar ett speciellt samhällsklimat. Politiker känner sig tvingade att agera – eller åtminstone låtsas göra det – när det nuvarande elpriset stiger. Tidningar fyller sina ekonomisidor med experter som förklarar varför priset är som det är, eller ännu hellre, varför deras tidigare prognoser slog fel.

Maria Lindkvist, energiforskare på Uppsala universitet, har studerat hur medierapporteringen kring elpriset förändrats det senaste decenniet. ”Det är en dramatisk skillnad,” berättar hon. ”För tio år sedan nämndes knappt spotpris på el idag i allmänmedia. Det var en teknisk term som bara användes i facktidningar. Nu präglar det nyhetsflödet under stora delar av året.”

Denna förändring har enligt Lindkvist både för- och nackdelar. En fördel är att medvetenheten om energifrågor ökat i breda folklager. Människor förstår bättre kopplingen mellan olika energislag och hur vädret påverkar tillgång och efterfrågan. Det kan i sin tur leda till mer upplysta beslut kring både privat energianvändning och politik.

Ett fluktuerande spotpris kan leda till utmaningar och möjligheter

Det finns också nackdelar med att ständigt fokusera på dagens elpris. Kortsiktigheten riskerar att överskugga de långsiktiga energiutmaningarna. När spotpriset tillfälligt sjunker kan det minska trycket på nödvändiga investeringar i elnät och ny produktion.

Stefan Karlberg, villaägare i Västerås, beskriver hur hans familjs vardag påverkas av de fluktuerande priserna: ”Vi har blivit som daytradare i miniformat. Min fru har en app som visar elpriset timme för timme. Vi styr både varmvattenberedare, biladdning och värmepump efter kurvorna.”

För Stefans familj har detta lett till ekonomiska besparingar, men också förändrat deras inställning till energi i stort. ”Vi blir mer medvetna om vad som faktiskt drar el och när. Det är lite som att bli medveten om vad man äter genom att börja räkna kalorier – man får upp ögonen för samband man tidigare inte tänkt på.”

Inte alla kan anpassa sin elförbrukning efter det aktuella elpriset

Alla har inte samma möjligheter att anpassa sin förbrukning. Ensamstående Lotta i hyresrätten i Malmö suckar när jag frågar om hur hon förhåller sig till elprisets variationer: ”Jag kan inte påverka det. Jag har rörligt avtal och måste tvätta när det passar med jobb och barnhämtning. Det känns orättvist att barnfamiljer i lägenhet inte kan dra nytta av de billiga nattimmarna på samma sätt som villaägare med automatiserade system.”

Lottas perspektiv påminner oss om att elmarknadens komplexitet också kan skapa nya ojämlikheter. När det aktuella elpriset styr allt mer av vår vardag blir kunskapsklyftor och tekniska möjligheter till anpassning plötsligt faktorer som påverkar hushållsekonomin.

Kanske är det dags att se bortom själva prislappen och fundera på vad ett samhälle präglat av ständiga prissvängningar gör med oss. För hundra år sedan var elektriciteten ett mirakel som förenade människor i förundran. Idag är det en handelsvara som ibland riskerar att dela oss.